Tänk att få ligga ute på de öppna vattnen långt från land, inget annat än horisont vart du än ser...ett eller annat fartyg på väg mot någon hamn förnims flera sjömil ifrån, havet är lugnt, ligger som en spegel. Solen skiner, inte ett moln på himlavalvet. Inte ens måsarna visar sig, de som annars dyker upp från ingenstans spanande efter något som möjligen kastats överbord...
- Att bara ligga där och driva i tystnaden, motorn avstängd, radion avslagen, det
är som poesi. Stämningen är underbar, som en illusion, en symfoni av lugn och harmoni...
- Detta är livets mening, ingen stress eller oro, bara ta för sig av stillheten och försjunka i själslig meditation...
Dagen närmar sig kväll, solen går ner och det börjar skymma sakteligen. Jag går ner i pentryt och gör mig en smörgås med pålägg från kylskåpet, tar med en öl och klättrar upp till styrhytten, startar Scanian med nyckeln på instrumentbrädan, slår på radion, radarn, GPSen och navigationsljusen.
- En koll på kompassen och sätta kursen hemåt, slå på autopiloten och det är dags att avnjuta mackan och ölen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar